måndag 27 november 2017
söndag 26 november 2017
Prisa Herren - Praise the Lord
För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
2. Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.
3. Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.
4. Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.
5. Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. Sela.
6. Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.
7. Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.
8. Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.
9. Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron.
10. Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd. (Ps 47)
O clap your hands, all ye people; shout unto God with the voice of triumph.
2. For the LORD most high is terrible; he is a great King over all the earth.
3. He shall subdue the people under us, and the nations under our feet.
4. He shall choose our inheritance for us, the excellency of Jacob whom he loved. Selah.
5. God is gone up with a shout, the LORD with the sound of a trumpet.
6. Sing praises to God, sing praises: sing praises unto our King, sing praises.
7. For God is the King of all the earth: sing ye praises with understanding.
8. God reigneth over the heathen: God sitteth upon the throne of his holiness.
9. The princes of the people are gathered together, even the people of the God of Abraham: for the shields of the earth belong unto God: he is greatly exalted. (Ps 47) KJV
lördag 25 november 2017
Matthew 24 - KJV
And Jesus went out, and departed from the temple: and his disciples came to him for to shew him the buildings of the temple.
2. And Jesus said unto them, See ye not all these things? verily I say unto you, There shall not be left here one stone upon another, that shall not be thrown down.
3. And as he sat upon the mount of Olives, the disciples came unto him privately, saying, Tell us, when shall these things be? and what shall be the sign of thy coming, and of the end of the world?
4. And Jesus answered and said unto them, Take heed that no man deceive you.
5. For many shall come in my name, saying, I am Christ; and shall deceive many.
6. And ye shall hear of wars and rumours of wars: see that ye be not troubled: for all these things must come to pass, but the end is not yet.
7. For nation shall rise against nation, and kingdom against kingdom: and there shall be famines, and pestilences, and earthquakes, in divers places.
8. All these are the beginning of sorrows.
9. Then shall they deliver you up to be afflicted, and shall kill you: and ye shall be hated of all nations for my name's sake.
10. And then shall many be offended, and shall betray one another, and shall hate one another.
11. And many false prophets shall rise, and shall deceive many.
12. And because iniquity shall abound, the love of many shall wax cold.
13. But he that shall endure unto the end, the same shall be saved.
14. And this gospel of the kingdom shall be preached in all the world for a witness unto all nations; and then shall the end come.
15. When ye therefore shall see the abomination of desolation, spoken of by Daniel the prophet, stand in the holy place, (whoso readeth, let him understand:)
16. Then let them which be in Judaea flee into the mountains:
17. Let him which is on the housetop not come down to take any thing out of his house:
18. Neither let him which is in the field return back to take his clothes.
19. And woe unto them that are with child, and to them that give suck in those days!
20. But pray ye that your flight be not in the winter, neither on the sabbath day:
21. For then shall be great tribulation, such as was not since the beginning of the world to this time, no, nor ever shall be.
22. And except those days should be shortened, there should no flesh be saved: but for the elect's sake those days shall be shortened.
23. Then if any man shall say unto you, Lo, here is Christ, or there; believe it not.
24. For there shall arise false Christs, and false prophets, and shall shew great signs and wonders; insomuch that, if it were possible, they shall deceive the very elect.
25. Behold, I have told you before.
26. Wherefore if they shall say unto you, Behold, he is in the desert; go not forth: behold, he is in the secret chambers; believe it not.
27. For as the lightning cometh out of the east, and shineth even unto the west; so shall also the coming of the Son of man be.
28. For wheresoever the carcase is, there will the eagles be gathered together.
29. Immediately after the tribulation of those days shall the sun be darkened, and the moon shall not give her light, and the stars shall fall from heaven, and the powers of the heavens shall be shaken:
30. And then shall appear the sign of the Son of man in heaven: and then shall all the tribes of the earth mourn, and they shall see the Son of man coming in the clouds of heaven with power and great glory.
31. And he shall send his angels with a great sound of a trumpet, and they shall gather together his elect from the four winds, from one end of heaven to the other.
32. Now learn a parable of the fig tree; When his branch is yet tender, and putteth forth leaves, ye know that summer is nigh:
33. So likewise ye, when ye shall see all these things, know that it is near, even at the doors.
34. Verily I say unto you, This generation shall not pass, till all these things be fulfilled.
35. Heaven and earth shall pass away, but my words shall not pass away.
36. But of that day and hour knoweth no man, no, not the angels of heaven, but my Father only.
37. But as the days of Noe were, so shall also the coming of the Son of man be.
38. For as in the days that were before the flood they were eating and drinking, marrying and giving in marriage, until the day that Noe entered into the ark,
39. And knew not until the flood came, and took them all away; so shall also the coming of the Son of man be.
40. Then shall two be in the field; the one shall be taken, and the other left.
41. Two women shall be grinding at the mill; the one shall be taken, and the other left.
42. Watch therefore: for ye know not what hour your Lord doth come.
43. But know this, that if the goodman of the house had known in what watch the thief would come, he would have watched, and would not have suffered his house to be broken up.
44. Therefore be ye also ready: for in such an hour as ye think not the Son of man cometh.
45. Who then is a faithful and wise servant, whom his lord hath made ruler over his household, to give them meat in due season?
46. Blessed is that servant, whom his lord when he cometh shall find so doing.
47. Verily I say unto you, That he shall make him ruler over all his goods.
48. But and if that evil servant shall say in his heart, My lord delayeth his coming;
49. And shall begin to smite his fellowservants, and to eat and drink with the drunken;
50. The lord of that servant shall come in a day when he looketh not for him, and in an hour that he is not aware of,
51. And shall cut him asunder, and appoint him his portion with the hypocrites: there shall be weeping and gnashing of teeth.
Be blessed!
Matteus 24 - 1917
Och Jesus gick därifrån, ut ur helgedomen. Hans lärjungar trädde då fram och bådo honom giva akt på helgedomens byggnader.
2. Då svarade han och sade till dem: ”Ja, I sen nu allt detta; men sannerligen säger jag eder: Här skall icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet.”
3. När han sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: ”Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände.”
4. Då svarade Jesus och sade till dem: ”Sen till, att ingen förvillar eder.
5. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många.
6. Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
7. Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra;
8. men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna' .
9. Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull.
10. Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre.
11. Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.
12. Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna.
13. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
14. Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.
15. När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats - den som läser detta, han give akt därpå -
16. då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
17. och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus,
18. och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
19. Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden!
20. Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.
21. Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
22. Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
23. Om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Där är han', så tron det icke.
24. Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt, förvilla jämväl de utvalda.
25. Jag har nu sagt eder det förut.
26. Därför, om man säger till eder: 'Se, han är i öknen', så gån icke ditut, eller: 'Se, han är inne i huset', så tron det icke.
27. Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara. -
28. Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig.
29. Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.
30. Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma på himmelens skyar' med stor makt och härlighet.
31. Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.
32. Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
33. Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
34. Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
35. Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
36. Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena.
37. Ty såsom det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
38. Såsom människorna levde på den tiden, före floden: de åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken;
39. och de visste av intet, förrän floden kom och tog dem allasammans bort - så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
40. Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
41. Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
42. Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag eder Herre kommer.
43. Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus.
44. Varen därför ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.
45. Finnes nu någon trogen och förståndig tjänare, som av sin herre har blivit satt över hans husfolk för att giva dem mat i rätt tid -
46. salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
47. Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
48. Men om så är, att tjänaren är en ond man, som säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart',
49. och han begynner slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som äro druckna,
50. då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det,
51. och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan.”
Var välsignad!
fredag 24 november 2017
Gud är vår tillflykt - God is our refuge
För sångmästaren, efter ”Den stumma duvan i fjärran”; en sång av David, när filistéerna grepo honom i Gat.
2. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
3. Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
4. Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
5. Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
6. Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
7. De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
8. Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
9. Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
10. Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
11. Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
12. På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
13. Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.
14. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus. (Ps 56)
Be merciful unto me, O God: for man would swallow me up; he fighting daily oppresseth me.
2. Mine enemies would daily swallow me up: for they be many that fight against me, O thou most High.
3. What time I am afraid, I will trust in thee.
4. In God I will praise his word, in God I have put my trust; I will not fear what flesh can do unto me.
5. Every day they wrest my words: all their thoughts are against me for evil.
6. They gather themselves together, they hide themselves, they mark my steps, when they wait for my soul.
7. Shall they escape by iniquity? in thine anger cast down the people, O God.
8. Thou tellest my wanderings: put thou my tears into thy bottle: are they not in thy book?
9. When I cry unto thee, then shall mine enemies turn back: this I know; for God is for me.
10. In God will I praise his word: in the LORD will I praise his word.
11. In God have I put my trust: I will not be afraid what man can do unto me.
12. Thy vows are upon me, O God: I will render praises unto thee.
13. For thou hast delivered my soul from death: wilt not thou deliver my feet from falling, that I may walk before God in the light of the living? (Ps 56) KJV
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)