Den gyllene regeln- The golden rule

Den gyllene regeln - The golden rule

"Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem" 

”Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;

2. ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.  

3. Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?"  (Matt 7:1-3)

I denna allt mer mörknande värld med dagligt våld och grova brott är det oerhört viktigt att vi, som det står skrivet i Matteus 7:12 och Lukas 6:31 alltid tänker på hur vi bemöter och behandlar våra medmänniskor. Gud till behag! 

Vi ska alltid sträva efter att bli så lika Jesus som möjligt. Jesus hade alltid en stund till övers för de människor han mötte under sin tid här på jorden. Han var snar att hjälpa och förlåta, men sen att döma! Vid ett tillfälle var det en kvinna som hade tagits på bar gärning då hon begick äktenskapsbrott med en man som ej var hennes. Hon fördes bryskt fram till Jesus av överstepräster och fariseer som ville stena henne till döds, ty så bjöd Mose lag. De var dock mest ute efter att snärja Jesus för att hitta något att anklaga Honom för, men Jesus sade i sin stora kärlek att den som är oskyldig må kasta den första stenen. Han satte sig ned och skrev med ett finger i marken. Då han efter en stund tittade upp såg Han att endast kvinnan var kvar. Alla andra hade gett sig av därifrån. Jesus frågade kvinnan om ingen hade dömt henne. Nej Herre ingen, svarade kvinnan. Inte heller jag dömer dig, sa Jesus då. Gå men synda inte mer! Vilken oändlig nåd, kärlek och barmhärtighet! 

Stefanus var en man som var full av tro och Helig Ande och som full av nåd och kraft gjorde stora under och tecken bland folket. Han var en av sju män, som på grund av att de hade vittnesbörd om sig att vara fulla av vishet och helig Ande, hade utsetts till att göra tjänst vid den dagliga utdelningen vid borden. Stefanus ställdes inför stora rådet där han beskylldes för att tala hädiska ord mot Moses och mot Gud. Stefanus led martyrdöden när han stenades till döds då han fylld av Helig Ande talade Herrens sak!

Stefanus avslutade sitt tal inför stora rådet:

' 

51. I hårdnackade, med oomskurna hjärtan och öron, I stån alltid emot den helige Ande, I likaväl som edra fäder.  

52. Vilken av profeterna hava icke edra fäder förföljt? De hava ju dräpt dem som förkunnade att den Rättfärdige skulle komma, han som I själva nu haven förrått och dräpt,  

53. I som fingen lagen eder given genom änglars försorg, men icke haven hållit den.”  

54. När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade i sina hjärtan och beto sina tänder samman mot honom.  

55. Men han, full av helig ande, skådade upp mot himmelen och fick se Guds härlighet och såg Jesus stå på Guds högra sida.  

56. Och han sade: ”Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.”  

57. Då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom  

58. och förde honom ut ur staden och stenade honom. Och vittnena lade av sina mantlar vid en ung mans fötter, som hette Saulus.  

59. Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: ”Herre Jesus, tag emot min ande.”  

60. Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: ”Herre, tillräkna dem icke denna synd.” Och när han hade sagt detta, avsomnade han. 

(Apg 7:51-60)

Kära läsare, vi ska förlåta, välsigna och bedja för våra fiender och dem som gjort oss orätt. Vi bör som Jesus och som Stefanus be till Gud vår Fader att inte tillräkna våra fiender deras synder. Jag säger inte att det är lätt, vi är människor med fel och brister, men det är välbehagligt för Gud! 

"Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder, så skolen ock I förlåta." (Kol. 3:13)

"Forbearing one another, and forgiving one another, if any man have a quarrel against any: even as Christ forgave you, so also do ye." 

(Col. 3:13) KJV

                                              

Kom ihåg (gäller även mig själv): 

"Såsom I viljen att människorna skola göra mot eder, så skolen I ock göra mot dem." (Luk. 6:31)

Jesu frid!